Beach 11



Måndag.
En fluga tog nyss självmord i min kaffekopp. Varför är oklart.
Gott & Blandat

Pappa & vår lilla Ceasar, när han bara var en bebis. How cute?!

En bild från min student (lilla tjockisen Zigge är med på ett hörn)


Prövar och skräddarsyr balklänningen på Brud&Bal. Varför jag valde rosa är ju frågan...

Snygga Amanda & jag innan balen

Coola mammi seglar till öland

Jag för en ca 4 år sedan, med en McDonken-glass!

Vår fina doggy leker modell

Jag på Telia i sommras. Skönt att jag inte ska spendera denna sommar på den balkongen...
Nu ska jag ta ett bubbelbad, sen träffa min älskade Natalie som ska sova över hos mig i Norrpan! bra helg ;)
'Tis the season to be jolly
Falla-lala-la-fala-la-laa!
Okej jag vet, det är inte julafton (tacka Gud för det) men jag har massa saker att vara glad för. Häromdagen mådde jag rent ut sagt förjävligt, men det är för att jag är som jag är. En Palm. Vi tänker för mycket, överanalyserar och är allmänt dramatiska tror jag. Önskar ibland att man var mer som en Dahl. Min mamma är glad nästan för jämnan. Hon gräver inte ner sig i onödan inte. Pappa oroar sig för kärnkraftverken i japan men mammi, hon är optimist hon. Härliga människor, det där!
Jag är alltså "hemma" i Finspång nu. Här är allt som vanligt, ungefär som tiden stått still sen man flyttade härifrån. Skönt. Vart man än tar vägen i världen kan man iallafall lita på att någonting är sig likt. Det är trygghet, det.
Har spenderat dagen framför TV:n och sett på Vem Vet Mest. Rickard Olsson är min idol. Vilken allmänbildad och jordnära man han är alltså. En sån karl skulle man ha i framtiden, fast med ett busigt sinne för humor. Ungefär som Anders Bagge kanske. Sen får han gärna se ut som en morph mellan Eric Saade och Ashton Kutcher, och ja, jag har för höga krav, jag vet. Men det vore trevligt minst sagt. Kontaktannons, någon?
Nog med skitsnacket. Det jag är riktigt glad för, förutom mina fina föräldrar och mysiga vovve, är mina fantastiska vänner. Måste bara säga det. Ni vet vilka ni är (men jag kan nämna er ändå); Jocke, jesper, Bala & Viktoria. Ni är fan bäst. Vi har så sjukt roligt tillsammans och ni är så underbara på så många sätt. Tror nog jag är kär i er. Hoppas ni finns kvar i mitt liv foräver för då kommer vi ha många fler roliga stunder tillsammans. Vi är så olika men det är fantastiskt för tillsammans blir vi en oslagbar grupp. Svär på gud hjeertat, älskar er.
Varför jag ska ge mig iväg i sommar och lämna dessa fina människor verkar ganska dumt vid närmare eftertanke, men that's just me. Goda ting blir starkare vid avstånd, det tror jag på. Som på Romeo & Julias tid. Att sakna är att älska. Vilken obehaglig liknelse jag gjorde nu, men det jag menar är bara att en paus ibland krävs för att få uppleva den där starka känslan av en återförening. Typ som om en elfte säsong av Vänner plötsligt skulle spelas in efter 10 års uppehåll. En reunion. Och vem gillar inte sånt? I sure as hell know I do.
Colours of the rainbow
Nutid. Det känns inte riktigt bra. Ingenting särskilt har inträffat, ingenting alls. Kanske är det just därför.
Jag sover för mycket, sover så att det snurrar och dunkar i huvudet när jag vaknar och reser mig upp. Sedan går jag runt hela dagarna i en luddig dimma, utan att riktigt se eller känna eller uppleva någonting alls. Det är hopplöst, men så genomskinligt.
Jag tänker tillbaka på tiden när jag kände spänning. Hela tiden, som elektriska stötar i kroppen för jag hade sånna förväntningar. Vardagen var elektrisk och det var läskigt men så jävla roligt. Jag gillar spänning. Jag saknar spänning. Nu är det bara.. grått. Jag föredrar när det är färgglatt. Chockerande rosa röd gul grön turkos och blå ska världen vara. Inte grå. Kanske föredrar jag till och med när allt är svart och vitt framför detta. Kontraster som distraherar och håller mig på tårna är måhända bättre än ingenting alls.
Jag vill så gärna skriva om när allt var svart och vitt. Det är en stor del av mitt liv trots att det är historia. Men jag saknar gemenskapen och vännerna och rutinerna och sjukt nog den falska tryggheten i bubblan som jag befann mig i. Jag levde i någon slags oändlighet, där det vi hade var så normalt men ingen såg det. Ingen förstod. Jag var så ledsen och arg så ofta, men oj vad jag kunde känna mig omtyckt. Inkluderad. Viktig. Speciell. Glad. Avslappnad. Trygg.
Den tiden kommer aldrig igen. Aldrig aldrig aldrig någonsin igen. Vi har gjort det omöjligt. Vissa känslor är helt borta sedan länge och tur är ju det, men andra känslor.. dem spökar kvar. En särskild vänskap som jag som 17-åring trodde skulle rädda mig. Så blev det inte.
Livet förändras så snabbt. Vi alla kämpar hela tiden så hårt för att bli starka, självständiga, oberoende individer att tillslut har vi lämnat alla andra bakom oss. Plötsligt står vi där själva. Antingen på samma svaga plats, omgiven av svart och vitt. Eller på en ny, grå plats. Eller djupt nere i träsket. Ett träsk som sugit ner dig så djupt i skiten att du nog aldrig kommer kunna repa dig. Fan, det gör ont i mitt hjärta när jag tänker så. Du var ändå min vän. Vi visste vad allt handlade om. Du var grym och nu är du i skiten.
Kanske ska jag vara glad att min plats bara är grå, trots allt.
Questions & answers
Hittade denna lista på Egoinas blogg och kunde liksom inte låta bli att sno den. Har ingenting för mig och kom på att jag ju också har en blogg där man kan döda lite tid.
Jag har insett att min senaste kyss… var med någon som jag gillar.
Jag lyssnar på… melodic trance, det är bra för min själ.
Du mår bäst när du… är avslappnad, solbränd och tillsammans med mina vänner.
Stockholms bästa stadsdel är… ingen aning. Skansen?
Jag pratar… riktigt bred östgötska, om man ska tro andra människor.
Jag älskar/tycker om… hundar, mat & sömn. Oerhört mycket.
Min bästa vän(ner) är… få men fantastiska.
Min första riktiga kyss… var med en flicka.
Jag avskyr när folk frågar… "vad ska du plugga och när?"
Kärlek är… någonting jag saknar och längtar efter och ser upp till.
Någonstans, tänker någon… "jag önskar att jag hade gjort annorlunda."
Jag kommer alltid att vara… en drömmare.
Jag är hemligt förälskad i… Jonathan Rhys-Meyers. Och Eric Saade tyvärr.
Sist jag grät var… när jag vaknade upp med en ond visdomstand. Satan.
Min mobiltelefon är… trasig och jag behöver en ny, snarast.
När jag vaknar på morgonen… chockeras jag över vilka bisarra drömmar jag haft under natten.
Innan jag går och lägger mig… tittar jag på mig själv i spegeln och tänker att jag är fin.
Just nu tänker jag på… hur det skulle kännas att vara lika förälskad som Jack & Rose är (ser på Titanic just nu). Så vacker han är, det slår mig hela tiden.
Bebisar är… ett mysterium för mig.
Homosexuella är… människor som älskar människor.
Blondinbella är… en oattraktiv snobb med för mycket pengar och noll charm.
Ikväll ska jag… sätta på lite bra musik, dansa framför spegeln, sova tidigt.
I morgon kommer jag… gå till jobbet kl 10 och kanske äta middag med mina föräldrar.
Jag vill verkligen… resa iväg, bada med delfiner, hoppa fallskärm, bli förälskad, uppleva magiska ögonblick.
Det var nog allt för den här kvällen. Ska försöka att inte gråta ihjäl mig nu när skeppet strax sjunker.
Bangerhead



Bella notte




