Violas

Så var det dags igen.

'

Jag känner att mitt sug efter att skriva blivit alldeles för stort, så jag ska börja nu igen. Försöka att skriva minst ett inlägg om dagen iallafall. Sjukt att folk fortfarande klickat sig in här, fast jag inte uppdaterat på typ 2 månader! Jag känner att jag har så mycket i mitt huvud just nu, så mycket tankar och känslor och idéer och drömmar som jag bara måste spara någonstans inför framtiden. Så jag kan se tillbaka och skratta åt mig själv ;)

Vart är jag just nu? Jo, självklart hemma. I min soffa, där jag alltid sitter. Fan vad jag kommer sakna den här soffan.. många minnen i den här soffan. När jag köpte den från den där snobbiga familjen i Linköping, och hur glad jag var över att jag äntligen hade en EGEN SOFFA! Fan vad stort, tyckte jag. Och jag har älskat den här soffan. Ordentligt. Kommer säkerligen gråta när den försvinner ifrån mig.. fan jag klarar det inte. Separationer. Jag är riktigt svag när det kommer till alla sorters av avsked. Men det är en historia för sig. Det kan jag ta en annan dag.

'

Varför jag ska sälja soffan? Jo, för den får inte plats i resväskan. That's right folks - lägenheten är uppsagd. Finito. På fredag kommer in kille hit och ska kika på den, och med tanke på hur underbart perfekt och mysig den är så kommer han garanterat ta den. Nån random snubbe i MIN lägenhet... skum tanke. Det här är ju Palm's place? Men nä. Det är dags nu. Dags för mig att sluta snacka och börja handla.

Jag älskar min lägenhet, det gör jag. Och jag gillar mitt liv. Men någonting har alltid sagt mig att jag måste ta vara på min ungdom. Göra allt det som jag kan göra nu och bara nu, just nu. Inte senare. Senare är en bättre tidpunkt för allt det där tråkiga vuxentjaffset som tydligen är så viktigt. Köpa köksredskap, storhandla på Willys, källsortera sopor och planera sin ekonomi. Ha stabila rutiner och ett fast jobb. Och äga en egen soffa. Allt sånt som jag gjort fram tills nu (ok sorterat sopor har jag aldrig gjort..), allt sånt kan jag göra senare i livet.

'

Nu vill jag bara vara fri. Få känna lite osäkerhet, göra misstag, lära mig av dem och lära känna mig själv. Det bor en rastlöshet i min själ och även om folk tycker mina beslut är korkade och mitt pladder bara skitsnack så kan jag inte förneka den känslan. Jag måste få vara fri och galen, just nu, bara lite. Så gör jag alla måste:n sen. Plugga, ta körkort, skaffa villa volvo vovve. Först måste jag bara lista ut om det är så jag vill att mitt liv ska se ut. Men det vill väl alla..

'

Nu ska jag inte vara sådär. Djup, tråkig och väldigt icke-Johanna. Alla vet ju att jag är sprallig och korkad? Sitter och ser på Big Brother nu. Det är riktigt bra i år. Kanske borde jag söka till nästa omgång? ;) Där inne hittar man säkerligen sig själv, bland alla idioter.

'

Puss och kram och puss igen.