I'm fine...d

Nu ska jag ta tag i den här dagen, lämna sängen och bege mig ut.
Mår lite bättre faktiskt, så tills imorgon beräknas jag vara 100 % tillbaka.
Imorgon ska jag ha kul. Sjukt jävla kul, ska jag ha. ALL-IN!
Förfest i Finspång, sedan Hugo och röjja... Alla ska va utklädda, hoppas jag?!
Det ska jag iallafall!
Vill ha party, brudar och solbrända ben! 2 av 3 imorgon duger ;-)

Höga berg, djupa dalar

Ligger bland kuddar och filtar, funderar som vanligt. Funderar på varför jag är som jag är, på framtiden, och på människor som har det så lätt. Ni vet vilka jag menar.

De här människorna som har allting planerat sedan de gick ut lågstadiet, typ. Var de ska bo, vad de ska jobba med, vem de ska leva med.. Som kan göra ett veckoschema och följa det till punkt och pricka. Vad skönt det måste vara, att inte känna den där enorma rastlösheten och oron som kommer med att undra över framtiden. Med att söka efter sitt framtida Jag.

Jag är en typisk sökare. Det finns ingen riktigt röd tråd i mitt liv som jag balanserar stadigt på. Varje dag när jag vaknar infinner sig en känsla i min kropp. Det kan vara vilken känsla som helst, men den är sällan densamma som den var dagen innan. Och den känslan, som finns där just då, är den som definierar min dag.

Kanske tillhör jag den där gruppen av människor, som man antingen hatar eller älskar? Jag vet inte. Det är svårt att veta, eftersom jag aldrig upplevt mig själv utifrån. Men inifrån min lilla bubbla känns det ofta så. Jag tror det beror på att jag har en sådan skiftande personlighet. Det har folk sagt till mig, i alla fall. Det stämmer nog.

Alla som jobbar på mitt jobb kan intyga detta. När jag är glad är jag inte bara glad, utan jag är sjuhelvetesjävla galet glad och energisk och sprudlande lycklig! Jag är en sån person som verkligen kan uppskatta det lilla. Till exempel som när jag hade upptäckt den nya godisautomaten på jobbet. Glädjefnatt som ekade ut över hela kontorslandskapet liksom.Det var typ samma reaktion som en normal person skulle få då han vann 100 000 kr på en skraplott.

Nackdelen med att vara som jag är, är att även de mindre positiva sakerna i livet ofta får fel proportion. Som igår. Jag blir förkyld, och tror att det är slutet på livet. Ingen förstår mig, ingen har det lika jävligt som jag har det... Som jag tidigare nämnt lever jag för stunden, och därför spelar bara nuet någon roll, framtiden finns liksom inte. Därför spelar det ingen som helst roll om någon försöker pigga upp mig genom att säga "Men det är bara en förkylning, det går snart över. Drick en kopp té så blir det bra." En kopp té!? Märker du inte att jag dör här?!? Dra åt helvete!! Typ. Så kände jag då. Springer hem och bäddar ner mig och tycker sååå synd om mig själv.. Men så är det att vara jag. Ett humör som kanske inte alla klarar av. Och den som gör det får garanterat mycket glädje, men måste vara beredd att pyssla om mitt ego då och då. Ta det inte personligt, snälla. That's just me.

Höga toppar, och djupa dalar. Så ser mitt personliga landskap ut. Men jag skulle inte vilja ha det på något annat vis, för hade jag aldrig hamnat där nere när saker och ting kändes skit, så skulle jag aldrig kunna känna den enorma glädje för småsakerna som andra ser förbi och tar för givet. Och heller inte få uppleva den totala lyckokänsla som uppstår när något helt magiskt händer. Kilimanjaro-hög blir jag då.

Jag kanske lever för stunden, men det gör ingenting. Jag kanske inte har allt planerat sen start, men vad gör det? Det handlar om ögonblick, och om att fånga dem. Min väg kanske inte är spikrak, men när den väl tar slut kan det ju har varit roligt att ha sett någonting på vägen. Jag vet att jag kommer få se mycket höga berg, och många djupa dalar.





Jag har besökt alperna flera gånger i mitt liv...
Kanske är det här jag passar in?

Just my luck

Åh. Min. Gud. Jag orkar inte med detta just nu.
Nästa vecka, nästa år, fine. Men inte nu.
Hem från jobbet och dö nu. Bye bye then

Okej, jag kanske är lite överdramatisk.. mi scusi. Men jag AVSKYR att vara sjuk!!!
Särskilt när man har en inflyttningsfest och en födelsedagsfest att gå på i helgen, och en förköpsbiljett till Hugo på lördag. Craaap.
Men nu är jag iallafall sjukanmäld, och mår redan liiite bättre efter en varm dusch och en Pause-sallad. Ligger nerbäddad i min alltför mjuka säng och ska sova strax...
Godnatt allesammans, sov sött
krya på mig.



Borta bra..

Nu är jag hemma igen, efter en trevlig kväll i huvudstaden! Eller trevlig förresten.. låter som jag varit på 50-årsfest eller något. Men det var trevligt, riktigt trevligt. Och mysigt och en hel del kul också ;-)

Vad har jag gjort då? Jaa ni.. Ätit god mat i en fin lägenhet, tagit en promenad i en vacker stad.. Turistat lite i mitt eget land, helt enkelt. Hade en jättebra guide med mig. Snygg var han också. Jag är nöjd!

Såg förresten att det är ganska många som hittat till min lilla blogg.. Roligt! Snoka på, har tyvärr inte så mycket smaskigt att bjuda på just nu, men snart är det helg så något ska jag nog komma på ;-)

Nu ska jag krypa ner i soffan och se lite på Sex and the City, äta något och sedan gå till jobbet. Ikväll ska jag busa med Natalie. Vilken trevlig dag det blev, det här.

Så här såg det ut där jag var. Fint, eller hur?



Hurry hurry!

Sitter och ser på Project Runway och fixar håret. Fyfan vad bra det är! Programmet alltså. Mitt hår är en katastrof.

Har proppat i mig några mystiska piller som jag smugglade med hem från Thailand. De ska tydligen hjälpa mot förkylning, så jag tänkte att jag skulle ta det säkra före det osäkra. Vill som sagt verkligen verkligen inte bli sjuk nu! Jag känner mig lite snurrig. Hoppas jag inte däckar på tåget? Vaknar upp i typ Norrland. Det vore rätt så coolt. Haha
Nae, nu ska jag slita mig från TV:n och klä på mig. Ska bege mig ner mot resecentrum och se om jag hittar rätt tåg, för nu drar jag!



Gammal cam-bild. I don't know why.



God morgon, lovers!

Sitter på jobbet och dricker té och knaprar Strepsils. Kände mig lite småsjuk när jag vakna imorse, snuvig och ont i halsen.. Men idag får jag absolut inte bli sjuk, så är det bara!
  
I eftermiddag ska jag åka till Stockholm. Tåget går typ runt kl 6, så jag hinner ju hem efter jobbet och packa lite.. Vart jag ska eller vad jag ska göra känns lite onödigt att skriva på bloggen, men let's just say att det är en födelsedagspresent! Spännande spännande ;-)
  

Måste dock säga att jag hatar att besöka Stockholm. Sist jag var där var för ca 2 veckor sedan, då tillsammans med Natalie. Vi var "VIP-inbjudna" på 100 % förfestkryssning, så vi fick en gratis kryssning med mat, dricka, bubbelpool och en fin hytt betald. Inte så man tackar nej, direkt. 
  
Så sjukt jävla kul som vi två hade på den resan har jag inte haft på riktigt länge. Vi festade till Åbo och tillbaka och träffade massa roliga människor. När vi kom tillbaka till Stockholm så hakade vi på vår nya vän Gustav ut till ett flott hus strax utanför Täby. Där festade vi vidare, bastade, badade och lekte lekar. Dagen efter så skulle jag och Natta ta tunnelbanan från Täby Centrum hela vägen ner till Norsborg. Norsborg är tunnelbanestationen i Botkyrka, så snacka om kontraster. Helt sjukt att två ensamma blondiner från landet överlevde den resan kan jag säga!
   
Jag känner mig alltid som kusinen från landet när jag är i Stockholm, som inte riktigt vet hur spärrarna på tunnelbanan fungerar och som inte hittar någonstans. Och att faktiskt fråga nån om hjälp rekommenderar jag inte när man är äkta Norrköpingsbo. Senast så var det en kille som så snällt hjälpte mig att bära min tunga väska från terminalen. När jag öppna munnen för att tacka honom så fick jag kontringen "Du är alldeles för söt för att prata som ett Kolmårdstroll!" Kolmårdstroll, wtf?! Det var verkligen något helt nytt. Får väl ta det som en komplimang? Men när jag åker dit idag ska jag nog försöka dämpa Pontiak-dialekten lite. Jag vill inte bli avslöjad igen.
   



  

Ett annat orosmoment: De obehagligt långa rulltrapporna...
Hur kan tjejer i klackar inte ramla ner och dö här varje dag?! 
 



Let's go to bed


Hold me, wrap me up

unfold me

I am small

I'm needy

warm me up,

and breathe me.






Jag är så trött hela tiden.. Varför? Hoppas saker & ting blir bättre. Snart. Godnatt.

The Body

Ligger i sängen och filurar... Har duschat och känner mig fräsch, men trött. Vickan och Lina var här förut, vi stekte falukorv och kokade stuvade makaroner. Intressant va? Nää. Men gott var det.

Var på stan innan gymmet och köpte lite nya träningskläder, bland annat ett par grymt snygga tighta träningsbyxor! Ser ju ut som värsta gymnörden nu, men de fick min rumpa att se het ut så det kan jag stå ut med.
Tränade faktiskt riktigt bra idag. Körde hela styrkepasset, plus lite löpband och massa stair master, och såklart lite core-övningar och sit-ups i busrummet. Jag har döpt rummet med alla mattor och speglar till det, för jag har så kul där inne.. haha!
Vill verkligen hålla i träningen den här gången, så jag kan se resultat om ett par månader. Mitt mål är:
  • Starkare rygg (som de flesta vet har jag ju opererat ryggen, därav mitt coola ärr på sidan av revbenen..) Har aldrig tränat upp den ordentligt efter det, så nu är det fan dags.
  • Bättre kondition
  • Smått synliga muskler på armarna (HAHA lär inte inträffa!)
  • Putigare, större och fastare rumpa. Fast den är helt ok som den är, om jag ska va ärlig.
  • Sexiga magrutor, ungefär som på brudarna nedan... Då är jag nöjd, för det finns inget snyggare än en fin mage!



Och här bjuder jag på en bild på mig själv från i våras...
Long way to go, but I'm working on it!
(Nu ska jag äta lite choklad... bygga fett, ni vet.)

Hard at work

Yes sir, that's what I am! Det betyder alltså inte att jag är hård på jobbet (fysiskt omöjligt, people) utan att man jobbar hårt. Bara så att ni vet det i framtiden.

Sitter och äter lite kakor och sms:ar. Ska till ungdomsmottagningen om en timma och skaffa nya P-piller, sedan ska jag till Nautilus och träna med Mini. Vet inte vilket jag ser minst fram emot, haha!

Ylva på Ungdomshälsan här i Norrköping är alltid sjukt trevlig, men är det inte skadat vilka intima frågor de ställer till en?! Jag förstår att det är deras jobb och allt, men ändå.. Sist jag var där frågade hon inte bara när jag hade haft sex senast, utan även vilket "ursprung" killen hade. OK? "Aa han var svensk.." sa jag. "Inget konstigt alltså, med andra ord" svara hon. Hahaha. Nae. Inget konstigt. Svenne-sex är tydligen att föredra, enligt Ungdomshälsan.

Aja, nog om det! Ska köra ett stenhårt styrkepass sen och Mini har fått instruktioner om att vara brutal emot mig. Jag får inte mesa nu, jag ska ha min beach body innan sommaren, annars blir det faan ingen utlandsresa.. Men då blir ju Ylva glad i alla fall.






Underbara Thailand... När ses vi igen?

Sunday, bloody sunday

Pust.. Den här dagen har verkligen bara varit för mycket. Vem trodde att min lugna lediga söndag som började så bra skulle bli så omvälvande?

Anywho, igår var en sjukt trevlig kväll. Spenderades på stan med Emma, Amanda, Jocke, Jesper, Bala och Vickan. Vi åt på Gu' va gott, där jag även fick öppna mina presenter (värmande glidmedel och en kort tight ormskinnskjol - ska jag börja jobba på gatan nu kanske?), blev sjukt glad för allt! Sedan drog vi på bio och såg Paranormal Activity 2.. Jag skrek så högt att Bala spräckte sin trumhinna, sa han. Jag tror han ljög, jag va tyst som en mus???


Idag har jag haft sovmorgon och jätteskönt i sängen.. Sedan har jag varit och käkat på restaurang China med familjen, och det var mycket trevligt. Tror dem tycker jag är lite knasig, men de tackade mig för sällskapet när de släppte av mig så de gillar mig nog.. hihi. Puss.

(hemligstämplat)

Har även beställt ett par CP-snygga stövlar idag, som jag tänker lägga ut bild på här. Köper du likadana är du D-Ö-D. These bitches are mine, and only mine ;)
Hörs imorn!

En liten, vit lögn

Ganska ofta fascineras jag av hur olika människor är. Varje dag möter man på ett eller annat vis en människa som man starkt märker har andra åsikter och värderingar än en själv. Jag gör det personligen väldigt ofta eftersom jag arbetar på kundtjänst. Varje dag pratar jag med 50-60 olika personer som antingen gör mig glad, ledsen, arg, stressad eller irriterad. Mest negativa upplevelser med andra ord...
Jag accepterar alltid andra människor för hur dem är. Troligtvis för att min värsta mardröm är att stöta på människor som inte accepterar mig för den jag är. Världens mest sanna klyscha lyder "Man behandlar andra som man själv vill bli behandlad". Det är så jävla sant.
Något jag särskilt förundras över är hur många där ute som mest av allt värdesätter ärlighet. Det finns inget viktigare än att vara ärlig, säger man. Att man ser upp till människor som alltid alltid säger sanningen. Det finns någonting som jag värdesätter högre än ärlighet, och det är finkänslighet. Personer som kan tyda andra, läsa av andras behov och anpassa sig därefter.
Jag tycker att ärlighet är jävligt egoistiskt. Man kan inte alltid, i ALLA situationer sätta sitt behov av att få yttra sina åsikter gå ut över folk runt omkring. Så många gånger har det hänt mig. Man står där som ett fån och mår dåligt, bara för att någon inte kunde läsa av att just jag behövde en liten, vit lögn just för stunden. En liten twist av sanningen.
Exempel? En kompis som tycker att killen du dejtar har asful klädstil. Ett syskon som inte tyckte parfymen du köpte i julklapp lukta gott. En förälder som tycker ditt hår var mycket finare innan du färgade det. En klasskompis som tycker dina nya skor har skitkvalité. En kille som säger att han föredrar brudar med stora tuttar när du har små. Är det alltid mer värt att vara ärlig, än att bara töja lite på sanningen för att få någon annan att må bra? Nej.
Jag anser mig vara bra på att läsa av andra människor, och anpassar mig mer än gärna för att få folk att må bra. Det skadar ingen, och det gynnar alltid mig själv. Och jag gillar mig själv. Jag gillar att få det jag vill ha. Och jag tycker om när människor i min närhet ger mig komplimanger, stöttar mina beslut och förstår hur jag menar. Du får aldrig mer av mig genom att trycka ner mig med din ärlighet.. kom ihåg det.
En liten, vit lögn kan ibland kännas skönt. Låt mig få leva i min fantasi, även om den är just bara det.. en fantasi.

En evighet och en sekund senare...

Hej igen.. bloggen?
Vilket skämt. Kände mig rastlös, uttråkad och förbannad på det mesta typ. Kommer på den briljanta idén att jag nog ska skaffa mig en blogg, där jag kan skriva av mig och flumma loss lite grann. Tänker "blogg.se, där har ju alla sina bloggar! det kör vi på". Går in på sidan, och upptäcker till min förtjusande fasa att jag redan har en registrerad blogg på min e-post... Violas.blogg.se heter den visst. Hahaha. Har jag gjort denna? Aja. Vi kikar.
Går in och tittar. Finns några små inlägg från år 2008. Ett par år sedan, men det känns som en miljard år sedan snarare. Mystiska meningar om Julia, afrikansk dans (?) och någon Christian... Jaha, så var livet på den tiden. Lite annorlunda nu, men ändå rätt snarlikt. Julia är utbytt mot Lina, afrikansk dans heter aerobics och Christian.. Christian? Han heter "det-där-exet-som-jag-trodde-jag-glömt". Fast det har jag ju också. Skumt.
Nu sitter jag här i min soffa, det är söndag. Eftermiddag. Det regnar ute..
Sitter och lyssnar på Coldplay. Bara Coldplay och Kent passar in en sån här dag. Men vi ses när jag bytt musik, och solen skiner igen.
<3
A rush of blood to the head

RSS 2.0