Violas

Att skriva poesi är faktiskt en riktig vetenskap. Jag tycker det är riktigt intressant att dels läsa och ibland även skriva, visst, men ännu mer intressant är det att studera den och plocka isär den. Analysera och försöka förstå den på mitt vis. Det är ju det som all text är till för, tolkning. Jag skriver väldigt sällan egna dikter men det är väldigt roligt att ta någon gammal dikt från en känd (eller okänd) poet och skriva om den. Tolka den på mitt egna sätt och göra en "remix" av den gamla versionen. 50-åriga gubbar på 1800-talet har inte jag alltför mycket gemensamt med, men jag fascineras av deras tankar och det är så roligt att kunna få en så gammal text att bli modern, med ord som jag förstår och ett språk som passar mig. Ta bort lite, lägga till lite, skriva om lite, flytta på stycken och lägga till rim. Skapa något nytt av något gammalt. Inser själv att jag låter som världens största nörd nu, men det kanske jag är. Precis som andra gillar att se på fotboll eller spela Wow så gillar jag att redigera text och poesi.

I skolan gick jag till och med en skrivarkurs, där vi gick igenom alla olika slags texter, däribland dikt och lyrik. För det är ju precis vad en dikt är, en låttext. Man möts av det varje dag utan att tänka på att en person arbetat hårt med att få den där låten på radion att rimma, ha catchiga refränger och sköna verser. Låtskrivare är nutidens poeter. När jag var liten skrev jag alltid massa dikter, då på vartannat rim. Oftast inspirerades jag av djur och natur, men det gör jag nog fortfarande idag. Fast med lite inslag av kärlek, ångest och åldersnoja. Jag gillar att den här sidan finns kvar hos mig, fast jag är en dum blondin som mest tänker på fest, smink och killar nu förtiden. Det håller mig nära jorden, trots att jag är uppe och flyger bland molnen för det mesta.

.