Violas

Jag skulle så lätt kunna tråka ut er nu. Jag skulle kunna skriva om vilken hemsk dag jag haft, nej vecka, nej månad, nej år! Hur deppigt och tungt allt känns. Att allt går åt helvete för mig. Att det känns som att min chef hatar mig, och att jag vantrivs på jobbet. Att jag känner mig utpekad och misslyckad och allmänt oönskad. Att jag är ensam och besviken på mig själv. Jag kan inte kontrollera mina känslor för tillfället utan så fort jag blir arg eller sur eller stöter på något jobbigt hinder så lackar jag ur totalt. Känns som jag har så mycket ilska som bara byggts upp, som jag på något vis vill bli av med. Inte nog med att jag tjatar hål i huvudet på mina bästa vänner så jag tillslut vill be mig själv att hålla käften (vilket jag såklart inte gör), för OJ så synd det är om mig. Att min vän svek mig. Att stövlarna jag beställde var slut. Not. Usch jag är en jävla meeees... Kan jag bara vara stark och glad och snygg som alla andra hade det vart kul, tack Gud.. Så skulle man kunna säga. Men nääh. Jag ska inte tråka ut er (typ som att någon läst enda hit), nej istället ska jag berätta nåt kul. Den 29:e april sticker jag härifrån och jag kunde faan (ja jag gillar att svära, so fucking what??? jag är bad-ass och från landet) inte vara gladare just nu. Ge mig sommar, sol, frihet, galenskap, skönhet, spänning, rädsla och lyckorus. Jag var inte gjord för detta ändå. Men ni som lyckas få mig att le om dagarna ska ha en eloge, för det är inte lätt just nu. Thanx.